Behov av ny, effektiv friskvårdsmetodik

Trots intensiv massmedial uppmärksamhet kring livsstilens betydelse, har varken livsstilen överlag eller folkhälsan förbättrats. 
Experter bedömer att ca 80 % av de kroniskt degenerativa sjukdomarna är orsakade av livsstilen.

Hälsokontroller saknar preventiv effekt

Traditionella hälsokontroller har inte någon effekt enligt en omfattande analys av det ansedda Cochran-Institutet.
Den statliga myndigheten SBU (Statens Beredning för medicinsk Utvärdering) skriver om analysresultatet i artikeln "En illusion av kontroll".

Genomgången av ett tiotal långtidsstudier visade att rutinkontroller av friska inte minskade varken den totala dödligheten eller dödlighet i cancer och hjärt-kärlsjukdom, som är de överlägset största dödsorsakerna.

Inte heller kunde man se att de minskade risken för sjukdom. Däremot upptäckte fler fall av redan existerande kronisk sjukdom. Att fler fall av redan manifesterad sjukdom upptäcktes (i en av studierna upptäcktes 20 % fler fall), tyder på att rutinkontrollerna överlag inte minskar mortalitetsrisken för sjukdom som upptäcks först när den är ett faktum.

 

Det är angeläget att finna nya, mer effektiva metoder och arbetssätt såväl på grund av de uteblivna hälsopreventiva effekterna som hälsokontrollernas låga ROI.
 

Några möjliga anledningar till att traditionella hälsokontroller inte har någon mätbar effekt:

  • Illusion av kontroll (SBUs formulering). Provsvar som inte visar någon sjukdom kan ge en "falsk" säkerhet, när de tolkas som ett "friskkvitto". Man kan "köra på", dvs fortsätta som tidigare, även om man har osunda vanor. Livsstilen orsakar ca 80 % av de kroniskt degenerativa sjukdomarna. I den siffran ingår inte mer diffus ohälsa, som t ex energibrist och huvudvärk.
  • Sjukdomsfokus, man letar efter redan uppkommen sjukdom, inte mer subtila tecken på begynnande ohälsa/obalanser. Eventuella insatser kommer därför i många fall för sent för att påverka utvecklingen.
  • Upptäckta fall, inklusive lindrigare sådana, intensivbehandlas med läkemedel, vilket kan få oönskade sidoeffekter samtidigt som grundproblemet inte åtgärdas. Exempelvis kan vissa blodtrycksmediciner öka risken för diabetes.

Några tänkbara anledningar till att livsstilsinformation inte har någon märkbar effekt:
  • När livsstilen tas upp i media eller vid hälsosamtal berörs/betonas främst risker för framtida sjukdom, vilket kan uppfattas som avlägset, inaktuellt och ointressant - åtminstone så länge som "alla prover är bra".
  • Många inser inte/är omedvetna om livsstilens betydelse för det aktuella välbefinnandet, energin och kapaciteten.
  • Bristande förståelse och insikter om kroppen och hjärnan som ett sammanhängande system liksom avsaknad av kunskaper om hur livsstilsfaktorer kan förändra såväl fysiologi som tankar, känslor och kapacitet på gott - och ont.
Hälsokonsult - föreläsningar och rådgivning inom hälsa, friskvård, livsstil: Hälsoscreening med hälsoanalys och hälsorådgivning; förebyggande  eller vid hälsoproblem. Kinesiologi. Varberg, Halland, Göteborg, Västsverige

"Falsk säkerhet" i trafiken är ett ofta diskuterat dilemma. Åtgärder för att öka säkerheten kan få motsatt effekt. Efter de "låsningsfria" ABS-bromsarnas introduktion förbättrades siffrorna på vissa områden medan singelolyckorna ökade, vilket inte verkade bero på tekniken i sig utan snarare på att osäkra förare invaggades i en falsk säkerhet.

  • Svår huvudvärk - 1,3 miljoner svenskar har så svår huvudvärk att arbetsförmågan ofta påverkas negativt.
  • Långvarig smärta - var 5:e vuxen svensk.
  • Matsmältnings-/mag-tarmproblem. ca 20 % av männen och 30 % av kvinnorna.
  • Drygt 30 % av kvinnorna och ca 25 % av männen har allergiska besvär.
  • Depression och andra former av psykisk ohälsa är idag den vanligaste sjukskrivningsorsaken.
  • Övervikt: hälften av alla vuxna. Sverige är ett av de länder där fetman ökar allra snabbast. Den förväntas "explodera" enligt vissa källor.