CreaForm
Skapa hälsa - frigör kapacitet
Screening för hälsoanalys - rådgivning
Inför screeningen
Du förbereder dig genom att fylla i formulär om ev diagnoser, läkemedel, kosttillskott, symtom och livsstilsfaktorer.
Den dag som du ska göra screeningmätningen - och ibland dagen innan - ifall mätningen ska göras tidigare på dagen - så behöver du tänka på några saker, se checklistan här.
Så här går screeningen till:
-
Du tar av klocka och smycken.
-
Blodtrycksmätning.
-
Pannan, handflatorna och fotsulorna torkas av med handsprit.
-
Elektroder sätts i pannan och du håller händer och fötter på elektrodplattor.
-
En syremättnadsmätare placeras på ett finger.
-
Själva screeningen tar sedan bara några minuter.
-
Kontraindikationer screening
-
Feber, kraftig förkylning (nu p g a Covid-19: förkylnings- infektionstecken), diarré eller annan akut åkomma.
-
Kraftigare hudskador, hudsjukdomar och liknande i handflatorna eller på fotsulorna (försämrad kontakt med elektroderna).
-
Parkinson, om kontakten med elektroderna inte kan behållas under 2-3 minuter.
-
Pacemaker, andra inopererade apparater.
-
Epilepsi.
-
Avsaknad av arm eller ben.
-
Graviditet från 4-5:e månaden. (Mätningen skadar inte, men mätresultatet kommer givetvis att spegla de stora förändringar som sker i kroppen.)
Screeningmetoden
Om screeningen
Metoden är framtagen av en läkare (neurolog) ursprungligen med syftet att i stort kunna följa upp kroppens svar på medicinering.
I sammanhanget här är det inte fråga om diagnostik och att upptäcka sjukdom. Syftet är i stället att förbättra kroppens balans och vitalitet - (frisk)potentialen; ge ledtrådar till vad som behöver / med fördel byggas upp och stärkas.
Med den sammantagna bild som mätresultaten, bakgrunden, livsstilen och symtomen ger, väljs lämpliga non-invasiva insatser.
Användning av mätresultaten
Mätmetoden är känslig och fångar lätt upp förändringar till följd av t ex stress. Om det finns stress vid mättidpunkten, kommer mätresultaten att spegla detta. Man får då fråga om det finns någon känd anledning till stressen. Om inte, är det troligt att det är obalanser i kroppen som ligger bakom.
Precis som när det gäller många ”vanliga” medicinska prover eller test, kan vissa av screeningens mätvärden påverkas av t ex tidpunkten på dygnet, när man senast har ätit, vissa saker man har ätit mm. För att ta bara ett exempel så kom en studie fram till att rödbetsjuice förbättrade resultatet på cykeltester med närmare 20 %!
När det gäller i princip alla fysiologiska mätvärden, så bör man inte fokusera för mycket på enstaka värden, dvs se dem som isolerade enheter utan i stället beakta dem mot bakgrunden av den större "kartan". Kroppen är ett sammanhängande system, vilket senare års forskning har allt mer visat.
Screeningvärden
Vissa av värdena är estimerade/indirekta, dvs beräknade med utgångspunkt från andra direkta mätvärden. Sådana indirekta screeningar har på senare år blivit allt vanligare. Exempel på information som kommer fram:
Livsstilstal
Baserat på hur värdena hos vissa screeningparametrar ser ut samt hur fysiskt aktiv man är, tar screeningen fram ett livsstilstal.
Balanstal
Det balanstal, som screeningprogrammet tar fram, indikerar hur kroppen förmår behålla eller återfå balansen. Det baseras på vissa av screeningvärdena.
Exempel: när du är stressad ska din fysiologi ha kapacitet att öka prestationsförmågan, men det är lika viktigt att kroppen har förmåga att gå ner i varv, när stressen är över. Det är i det läget som kroppen återhämtar och regenererar sig. Inför t ex en planerad detox kan det vara bra att veta hur kroppens balans ser ut, eftersom utrensningen kan öka kraven på kroppens regleringsförmåga. Avgiftning är ett krävande arbete för kroppen - tar mycket energi.
Cirkulation - hjärta - syresättning
Ett hjärt-kärl-tal baserat på flera olika parametrar.
Ämnesomsättning
Försämrad/ändrad ämnesomsättning t ex som en följd av stress kan ligga bakom både energibrist coh många andra hälsobesvär.
Syra-bas-balans
Obalans mellan syra och bas kan öka tillväxten av oönskade mikroorganismer och påverka ämnesomsättningen. Tänk frisk insjö jämfört med en försurad. Obs! det estimerade pH-värdet i screeningen avser inte blodet utan vätskan mellan cellerna och blodet (det så kallade interstitiet).
Övrigt
Exempel på några andra värden: blodsockerreglering, autonoma nervsystemet, parametrar som kan kopplas till utbrändhet mm.
Totalt tar screeningprogrammet fram över 70 olika värden.
Exempel på livsstilstal före respektive
efter insatser.
Färgkoder
Mörkgrönt: högsta/bästa resultat
Ljusgrönt: mycket bra
Grått: bra
Gult: inte så bra
Orange: inte bra
Rött: varning
Screeningtekniker - 4 olika mätmetoder
1. Oxymeter
Denna lilla mätapparat placeras på ett finger. På TV och i filmer som utspelar sig på sjukhus ser man ofta patienter som på ena pekfingret har en sådan här syremättnadsmätare, som den också kallas. Det är en sond/klämanordning och från den löper ut en oftast lång sladd. Oxymetern ger följande data:
·Syremättnad, SpO2
·Hjärtfrekvens/puls
·Artärpulskurva - blodflödet ut i kroppen
Tekniken används sedan länge på sjukhus. Med två olika ljusfrekvenser, infrarött ljus resp rött ljus, mäts två olika typer av hemoglobin; sådant som är mättat med syre och sådant som inte är det. Vidare visas en beräknad hjärtfrekvens/puls liksom en matematiskt beräknad pulsvågkurva (pulspletysmografi) - signalen relateras till blodflödet/cirkulationen. Det är en fysiologisk mätteknik som studeras inom den biooptiska forskningen. Forskare menar att vi kommer att se en ökad användning av denna typ av noninvasiv pulsvågsanalys, speciellt för utvärdering av hjärtmedicinering samt epidemiologisk forskning kring hjärt-kärlsjukdomar (1).
2. Hjärtfrekvensvariabilitet, HRV
När intervallen mellan hjärtslagen varierar för mycket uppstår oönskad arytmi. Om intervallen å andra sidan uppvisar alldeles för liten skillnad handlar det om sänkt hjärtfrekvensvariabilitet, HRV, vilket heller inte är önskvärt utan tvärtom en erkänd markör för ohälsa eller sjukdom.
HRV kan användas som indirekt mått på den autonoma nervfunktionen. På så sätt speglar hjärtfrekvensvariabiliteten balansen mellan sympatisk och parasympatisk aktivitet i det autonoma nervsystemet (2). Sympatisk överaktivitet indikerar någon form av stress, medan parasympatiskt påslag kan visa på utmattning. Enligt Sörnmo och Pahlm visas HRV-regleringen av inte bara hjärtats funktion utan även av andningen, blodtrycket och kroppstemperaturen (2). Den kliniska forskningen om HRV har främst gällt neurologiska och kardiologiska tillämpningar. I Sverige är det främst vid Lunds Universitet som man har beforskat HRV, t ex Leif Sörnmo, elektrovetenskapare och professor samt Olle Pahlm, professor och klinisk fysiolog.
3. Bioimpedans
Med hjälp av bioimpedansvågor kan kroppssammansättningen beräknas, t ex andelen fett i kroppen. På marknaden finns ett antal olika fabrikat som med olika grad av exakthet scannar kroppssammansättningen, men det finns ingen utrustning som når hundraprocentiga mätresultat. Dock är det själva förändringen i kroppssammansättningen mellan olika tillfällen som är det verkligt intressanta. DXA, dual-energy X-ray absorptiometry, är en väl utvärderad utrustning och räknas som gold standard. Den är dock mycket omständlig och dyr. Den använda screeningmetoden har validerats jämfört med DXA, se nedan under kliniska tester.
På grundval av kunskaper om den elektriska konduktansens egenskaper i levande vävnad får man även fram indikationer på tillståndet i vissa vävnader/organ. Spridningen av bioimpedansvågor är nämligen relaterad till morfologin och densiteten i interstitiet, dvs vätskerummet mellan cellerna. Vidare är konduktiviteten proportionell mot ATP-produktionen i cellens mitokondrier (cellens energiproducenter)
4. Medicinsk informatik - korsanalys
En algoritm är inom datavetenskapen och matematiken en begränsad uppsättning väldefinierade instruktioner för att lösa en uppgift, som från givna utgångstillstånd med säkerhet leder till ett slutresultat (3).
Screeningprogrammet tar fram ett antal fysiologiska parametrar baserade på algoritmer. Det är vanligt att kombinera fysiologiska mätdata med kända fysiologiska samband för att få fram indirekta beräkningar av andra fysiologiska parametrar. Bioinformatik är en tvärvetenskaplig disciplin där man använder algoritmer för analys av biologiska data. Speciellt vanligt är det inom molekylärbiologin.
Kliniska tester
Korrelation mellan screeningmetodens spektralanalys och DXA för mätning av kroppsfett:
r =,92, p < 0.001.
Korrelation mellan screeningmetodens spektralanalys och HRV-variabler:
r =,76, p < 0.001.
Testerna visar på god tillförlitlighet när det gäller estimering av kroppssammansättningen och aktiviteten i sympatiska nervsystemet.
Testerna utfördes vid dept of Psychiatry and Behavioral Sciences and Department of Medicine University of Miami Miller School of Medicine, Miami, USA.
Medicinska godkännanden:
ES marks (Class IIa)
Health Canada (Class III)
FDA 510k Clearance
Kema certified ISO 13485:2003
Screeningmetoden har utvecklats av läkaren och neurologen Albert Maarek i samarbete med matematiker och statistiker för att användas för monitorering av läkemedel och sjukdomsförlopp inom den medicinska vården. Ett antal kliniska studier har genomförts på det medicinska området.
Användningen av metoden för uppbyggande och förebyggande friskvårdsinsatser har inte studerats men kan vara stor förutsatt användarkompetens där tvärkunskaper kombineras med god medicinsk/fysiologisk kunskap.
Källor
1. Modern cirkulationsdiagnostik – pulsen åter till heders. Gunnar Nyberg,
Klin Fys Avd, Sahlgrenska Universitetssjukhuset SU/S, Göteborg. Blodtrycket 2007, vol 23 (nr 2).
2. Specialmetoder inom ElektroKardioGrafi. Leif Sörnmo, Olle Pahlm. Studentlitteratur, ISBN 91-4400615-2.